Miljöer, samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter

Ergonomi = läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar.

Om vi till exempel ska redovisa framför en större grupp människor kan vi känna oss nervösa. Det kan göra oss illamående eller att vi börjar darra i händerna. Det blir alltså kroppsliga reaktioner efter vad du upplever i tanken. Förälskelse kan ha samma typ av reaktion. Man får super mycket energi, som ingen vitaminkur kan ge. På liknande sätt kan vi ofta inte sova när vi känner oss stressade.

Stress kan påverka vår psykiska och fysiska hälsa. Saker som kan stressa oss idag kan vara att hinna i tid, ha för mycket saker att göra eller oron att försova sig. Upplever vi en situation som uppstressande aktiverar kroppen en alarmsystem. Stressreaktionen är en uråldrig respons på fara och syftet med den är att kroppen bereder sig på att fly eller att stanna kvar och slåss. Förut var stresspåslaget livsavgörande, eftersom hotet såg annorlunda ut förr än idag. Idag behöver vi sällan fly från farliga djur, utan vi stressar upp oss på andra saker. Trots det reagerar vi på samma sätt. När vi blir stressade försöker kroppen återställa en obalans mellan omgivningens krav och kroppens resurser. Vi får till exempel ökad puls, ytligare andning, blodtrycket ökar, hjärtat ökar slagfrekvensen och vi får mer blod ut i våra muskler, vilket ger oss mer energi. Lyckas kroppen inte återställa obalansen kan det bli skadligt. Man kan exempelvis få sömnproblem, få ångest, få svårt att koncentrera sig eller få utslag.

Sömnen är viktig för vår hälsa. Vi behöver återhämta oss och bearbeta olika intryck. Sömnen hjälper oss att hålla oss friska. Sömnbehovet är olika beroende på person. Till exempel behöver yngre personer mer sömn än äldre. Har vi problem med sömnen kan det leda till bland annat sämre koncentrations- och inlärningsförmåga.

Idag är samhället i ständig förändring. Tempot är högt och vi har hela tiden ett ökande informationsflöde. Vi blir sämre och sämre på att leva i nuet. Antingen går tankarna tillbaka i tiden eller så planerar vi framåt. Vi har så mycket att tänka på och hinna med att vi glömmer bort vad som är just nu. Vi blir mer och mer stressade inombords.

För att sänka stressen och att varva ner finns det lika metoder. När man tränar regelbundet kan det till exempel vara bra att använda sig av avslappning och mindfulness.

Mindfulness eller medveten närvaro är en form av meditation. Det kännetecknas av att man ska ha full uppmärksamhet på nuet och inte tänka på framtiden eller det förflutna. Den är heller inte begränsad till någon speciell religion, men kommer ursprungligen från buddhismen. Mindfulness kan minska risken för stress, oro och depression, det har dessutom visat positiva effekter på immunförsvaret.

Olika motionsmiljöers betydelse för träning.

En av mina kompisar har varit sjuk en längre tid. Under den tiden var hon tvungen att göra uppehåll med sin träning. När hon sen tillfrisknade ville hon komma igång igen. Då tog jag med henne att testa träna ett pass inomhus och ett pass utomhus. Därefter hade jag en intervju med henne för att jämföra de två träningarna. Vi var på en powerwalk upp på Luossa och spelade innebandy.

Hur kändes det innan vi skulle ut och promenera?

Vädret var inte det bästa just då, så det tog emot litegrann. Jag kände att jag hellre ville stanna hemma i värmen.

Hur kändes det innan innebandyn?

Det var mycket lättare att komma iväg till innebandyn. Då visste jag att jag skulle få vara inomhus och behövde inte tänka på vädret.

Vad tycker du om powerwalken?

Det var både roligt och skönt när vi väl kom ut. Man blir glad av att vara ute i friska luften. Jag blir inte heller så trött när jag tränar utomhus, utan jag håller ut även om det blir tungt. När vi var på väg upp för Luossa blev det ganska tungt, eftersom vi gick i en så rask takt. Fastän jag blev andfådd så gick det bra att fortsätta.

Hur var innebandyn?

Det var högt tempo och tungt. Jag blev ganska trött i huvudet och luften kändes många gånger tung. Men det var roligt, jag gillar lagsporter! Däremot var jag nära på att ge upp i slutet, efter ett tag blir det jobbigt när man tränar inomhus.

Vad var skillnaden mellan att träna inomhus och utomhus?

Jag var mycket mer motiverad innan passet när jag skulle träna inomhus. Det kändes lätt att komma iväg och man behöver inte klä på sig så mycket. Däremot känner jag mig mer motiverad under träningen utomhus. Man får vara ute i friska luften och det känns att man kan hålla på hur länge som helst. Det var även väldigt fint att träna ute, helst uppe på Luossa. Man får se natur och har bra utsikt medan man rör på sig. Jag tror även att det är tyngre att träna inomhus för att det ofta fläktar så dåligt. Efter ett pass utomhus kännes man sig mer trött än slut i kroppen. Efter innebandyn kände jag verkligen att jag varit och tränat. Jag är även bättre på att stretcha och varva ner efter inomhusträning. Efter man varit ute vill man helst hoppa in i duschen direkt och ta det lugnt. Jag kände mig glad efter båda träningarna, jag hade gjort något bra.

Kände du dig motivared att fortsätta träna efter passen?

Det gjorde jag. Jag ville direkt planera nästa träningspass. Jag kände att jag mår bättre av att träna utomhus. Helst när jag varit sjuk och fått sitta inne så mycket. Då fick jag komma ut samtidigt som jag får motion.

Kroppsideal

Kroppsideal.

Kroppen ger en bild av vem vi är utåt. Utseendet är det första intrycket vi får när vi möter någon. Kroppen är formbar och vi kan själva påverka våra utseenden, med till exempel träning, olika dieter eller hur man sätter upp kosten. Kroppen är alltså i stort sett ett resultat av hur vi väljer att leva, det gör att vi blir mycket medvetna och tänker mycket på hur vi ser ut. En vältränad kropp representerar en hälsosam person, är man inte vältränad är det risk att man blir klassad som ohälsosam vid ett möte. Media och reklam påverkar även hur fokuserade vi är och lägger vikt på hur vi vill se ut. Vare sig man vill eller inte så påverkas alla av ideal och värderingar kring kroppen. Många gånger kan det här leda till att man är pressad att se ut på ett visst sätt vilket sedan kan leda till större problem.

Ätbeteende.

Idag spelar utseendet väldigt mycket roll hos många. Det har nästan blivit ett måste att vara vältränad eller smal. Är man inte det känner många att de inte duger. Man kan märka att olika dieter blir allt vanligare och flera känner sig pressade att gå ner i vikt på en kort tid. Går man inte ner de kilon man vill kan man få låg självkänsla och självförtroende. I slutändan kan det bli så allvarligt och sluta med aneroxia eller bulimi.

Aneroxia nervosa.

Aneroxia nervosa är en form av ätstörning. Den är vanligast bland flickor i tonåren och yttrar sig främst i självsvält. Vanliga tecken på Aneroxi är bland annat:

¤ Kraftig bantning

¤ Låg kroppsvikt

¤ Kall och torr hud

¤ Psykiska problem som depression, ångest, tvångstankar och tvångshandlingar.

Bulimia nervosa.

Bulimia nervosa är en form av ätstörning som innebär att man hetsäter stora mängder mat som man sedan gör sig av med, genom att kräkas eller med laxermedel.

Vanliga tecken på bilimi är bland annat:

¤ Hetsätning av stora mängder mat

¤ Gör sig av med maten genom att kräkas eller med laxermedel

¤ Frätskador på tänderna

¤ Mag- och tarmproblem

¤ Trötthet

¤ Depressioner eller andra psykiska problem.

Källa: Paulsson, Johan & Svalner, Daniel (2011) Koordinationsträning. Malmö:Roos, &Tegner

Olika Träningsmetoder.

Jag har skrivit lite om olika träningsmetoder. De metoder jag jobbat med är: Konditionsträning, styrketräning, rörlighetsträning och koordinationsträning. Jag har bland annat tagit information från:  Paulsson, Johan & Svalner, Daniel (2011) Koordinationsträning. Malmö:Roos, &Tegner.

Jag har gjort arbetet på ett google doc som jag länkar till. Kommer ni inte in på den så kan ni skicka behörighetsförfrågan så delar jag arbetet med er via g-mailen.

Olika träningsmetoder.

Lite kort om idrottsskador.

            Idrottsskador

För att undvika skador måste vi träna rätt, använda rätt utrustning och vila mellan passen.

Ledbandsskador.

Den vanligaste ledbandskadan är när ledbanden blir uttänjda. Du kan få smärtor och svårt att röra den kroppsdel du skadat. Om det är riktigt illa kan det hända att ledbanden går av.

Om du känner av någon ledbandsskada ska du genast sätta på ett tryckförband och kyla ner den med till exempel en påse med is. Du kan försöka att inte belasta den kroppsdelen. Har du en kraftigare skada eller om ett ledband gått av ska du kontakta sjukvården.

Utmattningsbrott.

Utmattningsbrott innebär en stressfaktur på skelettet. Den uppkommer om du tränar ensidigt, för hårt eller med helt fel teknik. Det är vanligast att du får utmattningsbrott i foten.

Knäskador.

Inom idrotterna innebandy och slalom är det väldigt vanligt med knäskador. Det uppstår oftast vid fall eller hastiga vridningar. Skadorna är svåra att bli av med och kan göra väldigt ont. Får du en knäskada ska du söka upp en läkare.

Benhinneinflammation.

Du kan få benhinneinflammation om du städar ensidigt eller springer på hårt underlag (oftast i kombination med dåliga skor). Då sväller skenbenet och gör ont.

Många kan känna stress med träningen. Man lägger upp mål som kan vara omöjliga att följa. Då kan du känna dig själv tvingad till att träna. Hinner du inte träna så mycket du tänkt blir du stressad. Det är till exempel svårt att kombinera familjeliv och jobb med träning.

Men träning kan även sänka stressnivån. Om du tränar i rätt mängder och realistiskt planerar din träning.

PT- Rapport

Nu har jag skrivit klart min rapport om att vara personlig tränare. Jag har skrivit hur jag och Britt min hanledare, har arbetet när vi testade på yrket.
 För att komma till arbetet trycker du på länken här nedanför.


Rapport- personlig tränare

Kosthäfte.

Här kommer en länk till mitt kosthäfte. Bilderna som var med försvann, så det var lite tråkigt. Men jag satte i alla fall in texten.

Länk till kosthäfte